Smörknivskrav och vinöppnare

Hej!

Blir bloggning när det blir bloggning - vilket är väldigt korta stunder väldigt utspritt, så varken bilder eller text hamnar i fas med vad som egentligen händer. Men det får vara så - det händer mycket roligt som jag vill visa bilder från, men bilderna kommer sent och inläggen blir ostrukturerade för. det. är. så. mycket. att. hålla i huvudet just nu. Idag läste jag ordet jubileum och tänkte "det var en ny förkortning av jejunum och ileum, hur tänkte de där?", jejunum och ileum är delar av tunntarmen. Egentligen är det nog inte för mycket kunskap som ska in eller särskilt stressigt eller så - men de har gjort upp en ny planering för kursen som vi läser, och endast en termin har haft detta upplägg förut - så det är mycket som inte riktigt funkar, mycket som inte är helt strukturerat eller tydligt, mycket förvirring och frustration. När vi frågar kurssamordnaren vad procentkravet kommer att vara på tentan svarar han att han lovar att han ska försöka bestämma det innan tentan - terminen över mig (som var först ut i det nya systemet) hade 80%-krav som efter tentan sänktes till 60% för att det var för få som klarade det. Så det går segt och är stressande - men för att kursen ska bli bättre krävs det ju att någon är först liksom, så det får vara så.

Men till roligare grejer - andra helgen i maj kom Hanna upp. Asså hon är så himla fin, på söndagen innan kom smset "ledig till helgen?" och på onsdagen hade hon flygbiljetter för Umeåbesök fredag-söndag. Hur fint? Naturligtvis bjöd Umeå på fint väder och trots att understället var på, fick vi en fin dag på Umedalens Skulpturpark, en middag hos Joel och firande av Eurovisionfinalen (som dock var så seg i år?). Det blev riktigt bra och en välbehövlig paus från allting.

Vi tar bussen ut till Umedalen för att förstå oss på konst

Trädkramar en stenpelare

Och är sedan döseriösa i en pinnlabyrint.

Klättrar i träd...

...men kommer inte längre än såhär

Konst

Hah, nu får ni gå tillbaka o titta på förra bilden igen!

"Han måste ha haft stora fötter han den där"

Att blanda det privata (skor) med det offentliga (skogen). Sedan när går man utan sina skor?

Detta konstverk kallas a love song for Umeå.

Och såg ut som om en snökanon full med glitter placerats i en skog.

En fallen gatulampa.... har det blåst mycket eller är det... konst?

Min favorit.

Hanna får ont i sin lever och undrar om inte jag kan göra något åt det?

Sedan försvinner vi in i en gigantisk skokartong

Eko... eko... eko... eko... eko... ekoooooo-o-oo-oooo

Hon kryper också in. #smidigabarn

Frihet och fångenskap på samma bild. FF.

Vi ristar in våra initialer med naglarna i väggen, för att annars har man ju inte varit där på riktigt.

 

Luuuuuunch i solen - matsäck med pasta och köttbullar och gurka och tomater och majs varför varför varför majs.

Får sällskap av en katt.

Drar oss ned mot Umeälven.

Fikar i solen.

Och studerar folk som fiskar i jättelånga regnbyxor.

Kommer hem till Joel som bjuder på kaffe ur Sofias kopp.

Potatisgratäng (som jag eventuellt halvt spillde ut och mina barn kommer behöva leva på take away) i ena ugnen...

...och marinerad kyckling i andra. Hah! Slå det ni som inte bor i korridor och därför inte har två ugnar!

Och hur slår man denna middag?

Vitchokladmousse till efterrätt och grejer också, med hallonsås. Joel kan. Han hade förberett och fixat typ allt innan, så jag och Hanna fick i princip komma till dukat bord - lyx.

Och såhär glada var vi för det.

Någon tror att det är Måns som håller i Eurovision och är lyckligt ovetande.

Frukost tillsammans med Hannah Montana och Bravokex, för varför inte?

 Jaa, vi hade en väldigt fin helg tillsammans Hanna och jag. Det är rätt underbart när folk kan komma sådär, hur spontant som helst och kraven är tillsammans med förväntningarna lika med noll. Jättefint.
   När hon åkt hem på söndag eftermiddag, drog jag till skyttebanan för sista skyttelektionen. Nu är Praktiska Jägarskolan över, och vi får se om provledaren lyckas få en uppskjutningstid för mig innan jag åker ned till Stockholm nästa söndag. Grekland och Kreta med mormor och moster och familj och alla fina om mindre än två veckor, längtar!

Kramkram,

J

Sagavecka!!!!

Heeeej!!!!

VI. HAR. HAFT. SAGAVECKA, det vill säga spexföreställningsvecka! Saga är lite som en myt - alla spexare har hört talas om det, men få har varit med. Det var en teater förut - där alla spex hölls. Men teatern är stängd, och vi fick öppna dörrarna på Idun istället - och i torsdags slog vi upp dem för vad som under helgen totalt skulle bli en publik på uppemot 1200 personer. Det var hur kul som helst, fantastiskt roligt att se det vi jobbat mot så länge äntligen ta form. Och nog var det rakt in i väggen - onsdagkväll stod vi tre stycken i kostymlogen på 6 kvm och fållade uppemot 20 meter kjol på en strykbräda som inte ville samarbeta.
    Ganska fascinerande, att få vara bakom scen. Skådisar springer fram och tillbaka, middag äts på stående fot, sminkare som skriker SMINKKRAM SMINKKRAM NI MÅSTE KOMMA IHÅG ATT NI HAR SMINK PÅ ER för sjuttiofjärde gången, skratt och sena kvällar och alldeles för många måltider på Max runt hörnet. Nej, åh, det var en fin upplevelse. Och alla kläder höll.
    På lördagkväll satt jag i publiken - som hade publikrekord för spex i Umeå! Mer än 450 pers! Jag hade dragit med mig Joel, och trots att jag kunde manus utan och innan och hört skämten säkert sjuttioelva gånger, var det kul att se allt på riktigt. Och att se kläderna. Som vi jobbat!
    Nedan följer bilder som Christoffer Backman tagit från veckan.

Kapten Nemo med dansare i form av maneter. Sånt. jobb. vi. hade. med. de. där. maneterna. Det blåa tyget frasade sönder och hatade symaskin - så vi fick sitta och bränna kanterna för hand under en köksfläkt för att det inte skulle falla i trådar.

De hade paraplyer i början, äkta manetlikt^^

Valtetten! De som i grupp sjunger acapella, jättefint. Späckhuggaren uppe till vänster var den dräkt jag fick börja sy på där en nervös torsdag i februari.

Alla grejer kommer till teaterscenen i en stor lastbil... som fick köra 3 rundor mellan Campus och stan.

En Kung Triton med terapeuten Sköldpaddan Freud.

Efter premiären åt vi middag tillsammans på folkuniversitetet, och lämnade stan först när solen börjat gå upp igen.

Alla samlas och sjunger under paus. Skål!

Så otroligt visuellt och kreativt spex - när skulle man annars sy kläder till en abborre och en sjöborre och en sjöjungfru liksom?

När man är bakom scen och ridån är stängd för att kören sjunger, får man samlas på scen och dansa sönder till kören utan att någon i publiken vet.

Dödligt seriösa kostymgruppsmedlemmar.

Hur Triton bars ut från scen... Inte lätt att vara inmobil.

Hela kostymgruppen firar in premiären^^

Triton sjöng en låt om hur hans mamma aldrig sa att hans teckningar var fina.

Dansare i form av Hitta-Nemo-fiskar, så färggrannaaaa.

Vi hade ytterligare en fotograf under veckan - Erik Flinth. Några av hans bilder kommer här:

Även roligt spex för sminkgruppen - som fick förvandla människor till fiskar.

När sköldpaddan hamnar på rygg och inte kan resa sig upp...

Under de första kvällarna satt vi i kostymgruppen och sydde last-minute-saker på kostymerna och lagade saker som gått sönder eller sydde om saker som försvann - men sista kvällen hade vi det så lugnt att jag kunde sitta och virka mormorsrutor i väntan på att folk behövde påklädningshjälp.

När Atlantis exploderar...

Terapeuten sköldpadda frågar om Triton vill ha ett mer avskalat möte? Notera hur hans dräkt har Turtle Neck.

Repetitioner, första gången med dräkten på. Lisa, som sydde den, var så himla duktig och gjorde hela alltet veckan innan föreställning.

Kostymisar på premiärfest.

Snygga skådis + regissörer.

Ursula - bläckfisken. Jag tror hon som sydde klänningen använde närmre 20 meter tyg. Mer än 100 frustrerade skrik och 150 paljetter. Jag fållade och zigzag-ade bitarna. Men det blev riktigt bra - hon hade coolast outfit på scen. Tentaklerna satt fast i hennes armar - så när hon rörde på armarna följde tentaklerna med och det var så coolt.

KRAKEN. Det största projekt som någonsin gjorts i Umeås Spexhistoria. Han var över fem meter lång. Kunde prata, blinka, öppna och stänga munnen. Hade backstage-people i svarta morphsuits som stod på scen och rörde hans tentakler upp och ned under hela scenen han var med. Så himla cool.

Aaaaah, så himla fina bilder - det är jätteroligt att sitta och kolla igenom dem! Det var en riktigt fin vecka, som visserligen gick i ett. Och eftersom att jag hade jägarskolan och skjutning mitt i allt under helgen - var det en ganska maxad helg för min del. Men det var rätt underbart, att komma in i kostymlogen och direkt sättas i arbete, "fålla det", "stryk det", "har du ett vitt tyg, jag har tappat bort min näsduk". Det är som alltid skönt att tillhöra ett sammanhang på nå vis.

Ny pryds mitt rum av nya minnen...

Programbladet, fyllt med fina bilder och bra låttexter.

En medalj. För varje spex får man en medalj - årets pryddes av the Kraken. (som på scen hette Krak-hen faktiskt).

Väntade blommor till mig hemma på dörren efter premiären.

Kärlek för det <3

Så ja, åh, vad roligt vi haft och vad vi har jobbat hårt och vad bra det blev. Nu är jag riktigt taggad inför höstens spex - då är det MESK (medicinarspexet) som drar igång (på vårarna är det Umespexarna) och kostymgruppen heter i den föreningen sygruppen, så det är bara att lära om sig. Igår hade vi Kickout - alla från spexet träffades vid Nydalasjön, grillade korv och marshmellows, badade och hade det mys. Sedan på kvällen drog vi hem till någon på Ålidhem och satt där och myste tills klockan blev långt efter midnatt och folk drog sig hem. Så himla najs att ha fem minuter hem? Ikväll är det genrep för Spex-SM och jag ska sitta i publiken, ska bli riktigt roligt. En gång var femte år är det Spex-SM och nästa helg smäller det i Örebro, jag håller alla tummar för dem. Är det umespexarna eller medicinarspexet som tävlar i Spex-SM? undrar ni. Jo ni, vi tävlar faktiskt med en bispexuell förening - både MESK och Umespexarna i ett enda stort samarbete.

Sedan sist har även Hanna kommit på besök förra helgen, helt spontant. Det blev hur bra som helst - vi upptäckte Umedalen, såg Eurovision och gymmade oss till träningsvärk på IKSU, åt middag hos Joel och åt frukost tillsammans med Hannah Montana - men mer om det i ett senare inlägg. Och nu på tisdag kommer äntligen Tilly upp, som vi längtat! Och sedan är det tenta lördagen den 3e och. sedan. tar. allt. bah. en. paus. Livsfarligt.

Kramkram,
J