onsdag 10 oktober 2018

Linnea

Hej!

Det var ett tag sedan... och sommaren som brukar vara min främsta bloggperiod. Men det var så mycket bilder i så konstiga format från studenten och från resan till Spanien och det hela blev helt enkelt ett för stort projekt att dra iväg något blogginlägg om. Så har precis bestämt mig för att strunta i det istället för att prokastinera det.
   Och resten av sommaren - efter Spanien med Mamma 50 år och Josses student - for som iväg den med. Att jobba på neonatalen i Kalmar var bland de bästa beslut jag tagit - jag fick en väldigt, väldigt givande sommar där. Patientkontakt. Anhörigkontakt. Det här med att ha kollegor? Även här, tillbaka i Umeå, kan jag titta på klockan och oberoende av tid på dygnet tänka "nu. Nu är det ändå nån av de jag träffade i somras som är på avdelningen och ser till att den rullar".
   Efter att jag avslutat mitt vikariat på NeoVaggan stack jag och Sofia ut på tågluff i Europa - något vi ihärdigt dokumenterade på Instagram, så att lägga upp bilder från det här känns lite kaka på kaka. Det blev också det två värdefulla veckor. Och sedan var det bara en vecka hemma innan det fors upp till Umeå igen och vardagen drog igång.

Och här är jag då nu. Terminen är någon blandning mellan stillstående och alltför snabb - kraven är lite lägre denna termin och det blir lätt att alla delar av tillvaron latar till sig lite. Därtill står flytten till Luleå precis runt hörnet och det är massvis med tankar och fix och planering (och kanske lite ångest) över den. Varit i Luleå två gånger sedan terminen startade och kollat olika boendealternativ. Fredrik, en kompis som bor i Östersund och som jag och Tilly träffade under språkresan till Brighton, har varit uppe en helg och hälsat på. Jag sitter i styrelsen för Medicinarspexet och planerar årsmöten och stadgeändringar. Det var Sy och Hantverksfestival förra helgen - jag och Ida gick dit och jag inhandlade alldeles för mycket garn. Josse var uppe några dagar. Jag har åkt på en förkylning som inte riktigt vill släppa. Det dansas med Sparketten och barnvaktas någon gång då och då.

Så det rullar på. Det mesta är vardag. I söndags var jag och Joel med ett par kompisar som ska med till Luleå och fotade i höstfärgerna på Ön mitt i Umeälven, några bilder från det:

Höst 





En favorit 


Hur sjutton ska man hantera det här med att de där två precis börjat tredje året på läkarprogrammet. 



Där borta bor vi, lite snett bakom bildmuseet vilken är rätblocket till vänster. 




Kommer nog sakna Umeå lite i varje fall


Solen valde att lysa upp bara ett enda träd haha 









Killar vid vatten - "vi måste kasta i något, vilken sten eller pinne eller vad som helst är fetast?"




Det blev en del ganska fina bilder faktiskt. Vi fastnade i pre-foto fika så länge att vi missade det mesta av solljuset, men en del fastnade.

Vi har en väldigt lugn vecka. Inte haft föreläsningar mån-tis och idag är det en kort redovisning på en timme klockan kvart i tio. Sedan hem och göra lite målbeskrivning innan jag tror jag tar och trotsar den här förkylningen och går och tränar lite.

Kramkram,
J

onsdag 30 maj 2018

Skalltrauma

Hej!

DET ÄR ÖVER. Tentan är skriven och det är över. Det känns lite konstigt, inte samma meningslöshet som jag minns det som från förra året - men den kanske kommer. Det var en mycket större tenta denna termin - 8 timmar utan paus, 102,5 poäng, en vändbladstenta så man fick svaret på föregående fråga varje gång man tryckte på "next". SÅ HIMLA BRA DET KÄNNS ÄNDÅ! Så himla skönt att vara klar! Såhär i efterhand kan jag nästan sakna att finna mening i att leta detaljer om systemisk skleros i en alldeles för tjock bok.

En bild på mig och finaste Ida på en sittning en gång i våras

Bästa jag sett. 

Joel äter de där grönsakerna som är "svindyra per kalori"

Vi har däckat på en buss efter att ha sprungit till Ersboda för att uträtta ärenden. Hittade en thaivagn! Köpte en godisskål! Köpte godis! Letade chokladsköldpaddor men hittade inga! 

Och förra tisdagen sprang vi BLODOMLOPPET som stolta blodgivare. Loppet var en mil - och mitt mål var att komma just i mål under 55. Tiden online visade 54.58, SCORE. 

Bilden blir åt fel håll - men var på Spex Kickout i söndags och grillade korv och blev solbränd. Det började ryka som attan på andra sidan Nydalasjön - tydligen någon som fjuttat eld på en sommarstuga. 
Nu ska vi se om Joel vill dra iväg till thaihaket. Jag känner mig rätt slut - posttentafebern kom pretenta i år och kroppstemperaturen vill fortfarande inte riktigt hänga med i svängarna. Och det gör ont att svälja. Men imorrn åker jag heeeeem och på lördag åker vi till Spanien - så mycket bättre kan det ju inte bli. 

Kram på er - jag saknar er allihopa, 
J

söndag 13 maj 2018

Saffranspannkaka och knäckta knän

Heeej!

Nu har det gått ett tag igen - och våren har kommit på besök, solen lyser med sin närvaro 04.00 om mornarna, snön har smält och gruset är bortsopat. Tydligen har vi en trottoar utanför dörren? Jag har inte sett den när det var snö, nu har jag trillat på den två gånger. Man kan lösa EKG:n i solen och köpa Sandwich i kartong på ICA. Man kan gå på bio utan jacka och frysa på vägen hem. Man kan inte vara ute till solen gått ned, man kan inte hindra skrubbsår och blöta ryggar bakom tunga ryggsäckar. Det är sommar!

Det har precis slagit till här - kallt och blåsigt i början av veckan, men nu under Kristihimmel har det varit hur fint som helst. Joels föräldrar har varit uppe - och de fick en fin promenad kring stan, GB-glass och shortsanvändning. Vi var också och såg den nya Avengers filmen (bra film!), åt god mat och de invigde vårat biljardbord - som nu är mer än en stor gräsmatta inomhus.

Det har varit mycket finbesök på sistone - att ha mormor här en helg var guld värt. Vi kollade in sjukhuset, handlade hemligheter på Avion, hade sparris och pepparbiff till middag, såg Sameblod och Let's dance - en riktigt, riktigt mysig helg. Och sen körde jag skola stenhårt en vecka innan mamma och Anden kom upp helgen efter det - och vi myste på rätt bra vi med; med thaimiddag, utflykt till Umeås Enda Grillplats, grillad BISTROkorv på TORRA pinnar, Ben&Jerry-glass och någon promenad kring Teg.

När mamma och Anden åkt hem drog Sagaveckan igång med full fart - och spexet flyttade in på den stora Idunteatern. Det var en så sjukt bra vecka. Det var ett så sjukt bra spex. Mina damer och herrar, det kan ha varit det bästa vi någonsin satt upp (men... säger vi inte det varje år?) - alla kostymer var ON POINT, skådisarna var SÅ TAGGADE, tetten sjöng MAGISKT, dansarna som var klädda som hav rörde sig så smidigt att de kunde misstas för vatten. Det var så bra!!!!! Bilder från våra fotografer från den veckan har inte riktigt kommit än, men när de gör er ska jag visa er. Vi sydde 7 rustningar av gammal trummatta. Vi använde kilometer i vita tyger - temat var Antikens Grekland och hjälten var Odysseus.

ÅRETS FÖRSTA GLASS!!!!! En håltimme innan Lungrond, helt lagom perfekt. *vadå jag orkar inte vänta med att ta en tugga innan bilden tas*

 Min finaste har landat på Umeå Airport och sitter här i min soffa. 


Prematursömnaden har påbörjats och mitt huvud får inte plats i mössan i storlek 44 haha. 

REUNITED!!!!!!!! Upp och ned är vi nästan ännu mer lika varandra, tycker ni inte? 

Trött kille...

...får sällskap... 
...och blir glad kille! 

Vi samlar pinnar på Umeås Enda Grillplats. Ingen ved i förrådet än - men inte var det för tidigt för en grillad bistrokorv? 


"SÅ HÄR TORR PINNE" 


Joel är eldchef 

och det blir en eld! 

Anden är inte längst det bara ser ut så just på den här bilden

Det var inte lika snöigt som det ser ut haha, Umeås Enda Grillplats låg på skuggsidan och det var barmark överallt annars utom just där. Typ. Nästan. 

DEN MYTOMSPUNNA - DEN LEGENDARISKA - BISTROKORVEN! Jag är seriös - vi var på flera butiker för att hitta rätt bistrobröd. 
Så det har rullat mycket och snabbt de senaste veckorna och pluggbördan har känts mindre och överkomlig. Det är nu det kommer igen att jag legat så bra i fas hela terminen, det är nu det var värt det. Nu när jag inte behöver bortprioritera allt kul som våren bär med sig. Nu när jag kan se framemot tentan, nästa längta lite efter den.

KRAM på er alla fina, kramkramkram från en glad Johanna.

lördag 14 april 2018

Grilla is på korven

Hej!

Det är april, det är vår, det är sol, det är långa promenader om kvällarna med hög norrskenschans, det är vår det är vår det är vår och det är hur lång kvar som helst till sommaren. Jag känner igen känslan från förra våren - man tror att november eller typ februari är årets längsta månad men så blir det aprilmaj och sen blir det aldrig juni. I studentvärlden är det det här som är den längsta tiden. Det är nu, när det blir färre och färre föreläsningar och obligatoriska moment och mer och mer självstudier som är den längsta tiden. Den här tiden tar aldrig slut. Det är ett enda tjockt moln av att sitta inne i böckerna och titta ut på det fina vädret, ett enda tjockt moln av att planera sin egen energi så att den räcker till allt, ett enda tjockt moln av att bortprioritera det som inte är riktigt lika viktigt. Det är jättestor skillnad mot höstterminen - den är kortare och allt går med full fart till man är ledig över jul 3 veckor och sedan har tenta. På vårterminen sluttar det långsamt, nedräkningen börjar tidigare och tentaperioden blir hur lång som helst. Juni kommer aldrig. Efter tentan förra året skrev jag:

 "Ni vet när man har kämpat mot samma mål så länge att man inte riktigt vet var livet är när man uppnått det? När man längtat så. länge. efter något att det känns oförtjänt när det väl händer? Räknat ner dagar. Minuter. Legat på golvet och räknat sekunder. Sedan är det här. Och allt känns som om jag borde väntat ännu längre, ännu ännu längre för att förtjäna det mer. Och eftersom det inte är lika skönt och bra som det hade kunnat vara, känns det meningslöst. Varför längtade jag så att det gjorde ont för det här? Varför väntade jag så att det gjorde ont för det här?"

och det speglar känslan ganska bra. Vi ligger på golvet och räknar sekunder när vi inte orkar mer, men vi vet ju att det är det här vi vill. Det är det här jag vill. Jag har bara en chans att bli bäst på leversjukdomar och lungfibros och KOL och den verkliga skillnaden mellan ett nefritiskt och ett nefrotiskt syndrom. Jag kommer aldrig någonsin igen ha möjlighet att läsa sjukdomsläran på heltid. Så det är bra. Det är kul. Vi är inte ensamma. Men fy fan vad vi räknar sekunder ibland - inte för att komma fram till en tid när tentan är över, utan för att komma fram till en tid när vi kan det här. När vi kan leversjukdomarna och KOL och skillnaden mellan nefritiskt och nefrotiskt. Dit räknar vi.

Vid sidan om studierna börjar det snart bli dags för spexföreställningar och SAGAVECKA, vilket ska bli skitkul. Och nästa helg kommer min älskade mormor äntligen upp hit, det ser jag framemot. Och efter en period med väldigt få barnvaktstillfällen har sådana börjat ramla in igen - om en timme ska jag vara hos en 3- och en 5-åring. Jag har haft min andra obduktion och nu hållit i en mänsklig hjärna två gånger. Och jag har gått med en i dansgrupp som dansar koreografier om söndagarna! Och i slutet på nästa vecka får vi se om det blir flytt till Luleå för de praktiska terminerna eller inte, spännandeee.

Påsken för två veckor sedan firades i Aspelund med kusinerna!


Glad Påsk! 

Förra fredagen hoppade jag i en tidsmaskin och blev 14 igen, bakade Taylor Swift-cupcakes hos en kompis. 

Reaktionen när någon nämner lakrits samtidigt som vi rusar genom sjukhuskorridorer för att inte komma sent till föreläsningen 8.15. 

Reaktionen när man är 5 minuter tidig och rastlös i föreläsningssalen. 

Var hos Ida och hade sydag! Vi sydde konstant mellan elva på förmiddagen och elva på kvällen, det var supermys och sjukt effektivt. Jag framställde dessa kökskuddar av gamla jeans och gardiner som nu pryder vår UNDERBARAAAA träsoffa (måste ha en sån sen när jag blir stor). 
Det är dock numera sådana här typer av lågupplösta screenshots från föreläsningar som fyller datorn - här hur man stadieindelar lymfom (cancer i immunförsvaret)

Podocyter ("celler med fötter") i njurarna - om de är platta läcker de mer än om de inte är det och då kissar man ut sina proteiner, inte braaa. 

Hur det ser ut när man tar en bit av tarmen från någon med glutenintolerans som ändå äter gluten - massa lila prickar = massa immunceller. Och en platt yta högst upp vill man ju inte - det är ju jätteoeffektivt om det är genom ytan man ska absorbera alla näringsämnen i tarmen, den ska vara veckaddddd och yteffektiv. 

En bild som illustrerar Hiatus Hernia vilket bokstavligen betyder utbuktning i hålet

Vad som skiljer Crohns sjukdom från ulcerös colit - att Crohns kan sätta sig på olika ställen genom hela mag-tarm-kanalen medan ulcerös colit endast drabbar tjocktarmen. 
Mm, mycket spännande. Nu ska jag börja packa ihop mig för att gå bort till barnen i Sofiehem, mycket taggad.

Kramkram,
J