Seoul: satan i perkele

De sista dagarna i Seoul gjorde vi Gangnam (även om vi dessvärre inte lyckades hitta den skulptur som man ska ta bild med för att visa att man verkligen varit där, I guess you just have to trust me on this one) - en lite rikare stadsdel som man, efter megahiten "Gangnam style", bör besöka. Vi tog oss även till Dongdaemun - ett annat område i Seoul känd för shopping - och tittade in den kända designbyggnaden. På kvällen åt vi Korean Barbeque - vilket är en grej. Då får man välja vilket kött man vill ha och så ställer de fram en grill - och så är meningen att man ska grilla själva. Men vi såg nog lite väl turistiga ut..., för de lät oss knappt röra grilltången liksom. Efter solnedgången åkte vi med linbana upp på Namsan och såg ut över Seoul by night.

Tunnelbanesystemet var helt underbart där - sååå tydligt vart man skulle gå och så vidare, vi åkte inte fel en enda gång. Det är ju lite annorlunda i de riktigt stora städerna, där är perrongerna som stora rum liksom vars väggar öppnar när ett tåg kommer - så man ser i princip aldrig rälsen. Och i Seoul finns det sådana här stora skåp fyllda med mat och annat för att tunnelbanesystemet ska fungera som skyddsrum om något skulle hända.

Gangnam!

Vi åkte i princip dit och vände haha...

Lunch här assåååååå, så najs. Vi åt koreanskt ett mål om dagen och italienskt, svenskt eller amerikanskt ett mål haha.

En "fejkflod" byggd för att föra in grönska till staden. Den låg precis där vi bodde och vi gick längs med den både till City Hall och Dongdaemun

Fanns jättefina ställen att sitta och filosofera på där.

Det blev ju som skevt att fånga världen genom sina solglasögon, men fånga den på bild i ett ett helt annat ljus... Så det var såhär jag såg det.

Lovely Seoul!

I Dongdaemun

Sunset mellan höghusen

Här är den stora designbyggnaden! Den var så mycket coolare än det ser ut haha - men allt det är fångat på Emelies och Cecilias kameror så ni får se det sedan.

Uppe på Namsan! Efter att ha köat för linbana i någon timme haha, men så värt - så fint. Det går ju inte att fånga sådana vyer på bild, men jag hoppas ni förstår.

En grej var att man skulle "låsa fast sin kärlek" där uppe, och det satt hänglås exakt exakt exakt överallt.

Cecilia hade glömt sina glasögon; "Johanna vill du veta hur jag ser världen just nu? Såhär. Såhär ser jag världen".

Uppe på Namsan står Namsan tower och dit kunde man också åka upp för ännu bättre vy och skybar. Men klockan var typ elva och det var kö att komma upp dit också, så vi nöjde oss med utsikten från platån där vi stod.

Det var fredagen det - en dag med mycket tunnelbana mellan platser och stadsdel efter stadsdel efter stadsdel. På lördagen hade vi en fri dag - Emelie och Cecilia hade en massa shopping kvar att göra, Cecilia hade en del sömn att hämta ikapp och jag, ja jag ville mest sitta vid floden och titta på folk. Sedan på söndagen var det tidig morgon, vi sa adjö till Seoul och tog oss till flygplatsen - Hongkong nästa!

Kram,
J

Seoul: chilla lide, tare launa

Som sagt, jag delar upp inläggen lite här...

På torsdagen besökte vi palatset Gyeongbok i Seoul - en jättestor yta mitt i Seoul med gamla hus där kejsare en gång i tiden bott. Häftigt att få konfronteras med den typen av kultur och historia - det har jag inte riktigt gjort tidigare. Här fanns det hus för allt - ett hus var kejsarens mammas kök, ett annat var till för att föda barn. Palatset var en av de riktigt stora turistattraktionerna så det var en av de få gånger jag inte kände mig alldeles ensam som blond - trots det kom några nyfikna barn fram och vill ha bild med mig.

Ingången till palatset (som DÅ INTE är ett tempel, vilket jag sa fel på säkert tjugo gånger)

 

Det var här kejsaren hade viktiga möten och så vidare. Hans "viktiga-möten"-rum. Häftigt!

Jag och Emelie med en oxe - för vi är födda 1997, oxens år!

Det fanns ett museum där också, ett folkmuseum och där gick vi runt och lyssnade på instrument de använde förr i tiden, läste om hur livet för sydkoreanerna såg ut förr, giftemålsceremonier och så vidare.

Hela palatsområdet var också en stor park, med massa vackra vyer. Och ni ser, detta mitt i staden liksom - Seoul hade allt.

Sedan gick vi till Hanok village - ett litet område i stan fullt med gamla och gulliga hus. Om ni någonsin sett ett klassiskt sydkoreansk drama - är det antagligen inspelat här. Det är också en turistattraktion men...

...människor bor fortfarande i husen - så det var viktigt att vara tyst och inte störa dem i deras vardag liksom.

Gulliga hus och skyskrapor - allt i ett!

Sedan på kvällen fick Emelie och jag för oss att bestiga Ansan - ett av de mindre bergen i Seoul. Seoul har väldigt många berg och det är en grej att man ska bestiga något av dem. Här har jag och Emelie precis tagit oss upp hela vägen - efter att dels ha varit helt vilse och gått längs något som "kanske var en stig" (antagligen hade ett djur någon gång gått där tidigare) med upprispade ben och dels upp trappsteg för trappsteg när vi äntligen hittat vandringsleden.

And it was very beautiful.

Vi tajmade rätt så bra - månen på ena sidan.

Och solnedgång på andra. Meeeen, det medförde också att det var halvt jättemörkt när vi skulle ner därifrån... men det gick bra ändå, förutom när en jättefjäril flög rakt in i Emelies öga haha.

Vi körde lite photoshoot där uppe, vi var nästan helt ensamma.

Sedan hann det inte gå två sekunder när en man äntligen kom dit, innan jag frågade honom om han kunde ta kort på oss. Flåsig och helt slut räknade han till tre och knäppte av ett kort.

Väldigt disigt. Det var inte dåligt väder i Seoul - det var bara... disigt. Smog, tror jag att det heter?

Så ni ser, på en dag hinner man dels med kultur, stadspuls och solnedgång på ett berg - Seoul har allt! Just det fascinerade mig verkligen med staden, hur det kunde vara så mycket i ett.

Kram,
J

Seoul: de fiiiina träden

Heeej!

Jag har, efter att nu ha landat några dagar här i Småland med midsommar & födelsedagsfirande, nu kommit hem från vår studentresa till Asien - Seoul och Hongkong. Och det har varit så himla bra, så himla varmt, så himla mycket nytt... Aaaaah! Hjärnan har varit så full av intryck att jag, efter att midsommargästerna åkte hem härifrån, varit helt trött - och nu sitter jag här halv sju på morgonen när alla andra sover...

Vi alla tre - jag, Emelie och Cecilia - tog en väldig massa bilder under resan, så jag kommer att dela upp inlägget om Seoul och Hongkong i flera delar, till den grad att ni antagligen kommer att tröttna. Men det gör ingenting, för jag vill ändå dokumentera allt medan internskämten och känslan fortfarande är nära i minne.
 

Majoriteten av bilderna på oss - bakom varsin systemkamera...

Vi kom iväg till Seoul ändå - trots SAS-strejk och overall flygplatsKAOS på Arlanda. Och det gick hur bra som helst när vi väl satt på flyget - trots att det var lite konstigt att passera tidszon efter tidszon och serveras middag fyra gånger. När vi kom fram till Seoul på kvällen, var vi trötta och hungriga barn - tog oss med viss möda till Myongdong och åt en Bibimbap, tog oss till hotellet och sov.

Dagen efter satte vi igång med schemat för resan på riktigt och vi hann med såväl Yeouido Hangang Park, Hondae, Ewah University for women & Myongdong - Seouls stora shoppinggata.

Vi gick ned i en tunnelbana mitt i stadskaoset där vi bodde, och kom upp till det här. Seoul var rätt otroligt på det sättet - stadsmiljö och fin natur - allt i ett! Berg, riktig flod, fake flod, skyskrapor, mindre hus..... Detta är då Yeouido Hangang Park.

Fina vänner.

Såna här fanns lite överallt haha, rätt underbart med lite guidning... Resultatet av bilden tagen härifrån har ni...

...här!

Universitetet - så himla fint. Växter, gamla hus, jättevackert. Men, eftersom det var ett universitet med studenter liksom, fick turister inte lov att beträda området - bara titta in utifrån. Men det var jättefint.

 

I Hondae - ett shoppingområde fullt med studenter vilket medförde låga priser och en härlig atmosfär.

 

Efter andra dagen i den koreanska matkulturen - PERFEKT med lite köttbullar och potatismos! Restaurangen, benämnd "Hemlagat" med svenska kockar och allt, låg faktiskt bland topp 10 på tripadvisor haha, klart man måste testa. För att inte ge er fel bild dock - vi gillade den koreanska maten, den var annorlunda (nähä?) men, trots sjögräs, najs.

Lyckligt barn käkar skånska revben med stekt potatis.

Myongdong by night. Affärerna stängde vid typ elva på kvällen varje kväll - gaaalet.

ÅLAND!!! Där sålde de skandinaviskt mode haha.

Etude House bör man tydligen inte missa om man åker till Sydkorea...

(hon håller faktiskt Emelies påsar också)

Dag nummer två, onsdag, blev vi upplockade vid hotellet vid halv åtta på morgonen - för vi skulle till DMZ - den demilitariserade zonen mellan Syd- och Nordkorea. Det var en jättehäftig upplevelse och vi fick se såväl sydkoreanska som nordkoreanska soldater - och soldater från FN. Lite kort kan man väl beskriva såhär: mellan Syd- och Nordkorea finns ett 4km (från gränsen 2km in mot Sydkorea och 2km in mot Nordkorea) brett band - det är DMZ. Där fick vi se en film situationen mellan Syd och Nord och de berättade bland annat om upphittade tunnlar som nordkoreanerna byggt efter kriget - från Nordkorea med målet att nå Seoul, Sydkoreas huvudstad. Fyra av dessa tunnlar har sydkoreanerna hittat - innan nordkoreanerna kommit hela vägen till Seoul, som tur är... Vi fick gå ned i en av dessa tunnlar - 70 meter ner i marken och mer än 1000 meter lång. Det var så pass bred att en nordkoreansk armé hade kunnat ta sig till Seoul på en timme, om den blivit klar (även om man inte kunde tro det när man var i den - det var sten överallt och jag fick gå exakt hur dubbelvikt som helst, Cecilia har aldrig varit lyckligare). Det var lite löjligt för längs med tunnelväggarna var det påsmetat med svart kol - för när sydkoreanerna hittade tunneln skyllde nordkoreanerna på att det bara var en gammal kolgruva.

Vi fick även besöka JSA - joint security area och där var det seriöst på riktigt, vi fick skriva på ett långt kontrakt innan som basically handlade om att ifall vi blev skadade eller dödade så var det på vårt eget ansvar, inte på soldaternas eller the tour agency. Där stod soldater från nord och syd öga mot öga och spänningarna satt i luften. Vi fick gå in i "family house" - det huset som det var menat att familjerna (som splittrats i Nord- och Sydkorea) skulle få reunite - men Nordkorea tillät aldrig det. Vi fick också gå in i "de blåa husen" - husen som ligger precis på den riktiga gränsen mellan syd och nord och där, tidigare, alla möten hölls. Vi fick gå igenom hela huset - så vi fick faktiskt krossa gränsen och har nu varit i Nordkorea!

Vi fick även besöka en stor tågstation som byggdes för ett tag sedan och fortfarande står där som ett märke för drömmen om ett mer vänligt förhållande mellan nord och syd. Det är tågstationen närmast Nordkorea - och drömmen är att kunna fara över gränsen, så att Sydkorea får kontakt med resten av världen - utan Nordkorea blir Sydkorea en halvö och man kan bara ta sig dit med båt eller flyg. Vi fick också besöka en stor platå där man kunde se ut över Nordkorea och den demilitariserade zonen... Och vi fick se "The bridge of no return" - bron utan återvändo, där människor gick över när de var tvungna att välja sida - syd eller nord. När man väl krossat bron fick man inte gå över den igen.

Som sagt - det var en mycket spännande dag. Men den bjöd också på en väldig massa förhållningsregler där många handlade om vad och hur man fick fotografera. Min kamera var för stor, så jag lyckades inte få en enda bild från upplevelsen - men det fick Emelie och Cecilia, så ni får se dem sedan.

De första två dagarna right there, och vi fortsatte att köra i 100 resten av resan.

Kram,
J