Seoul: de fiiiina träden

Heeej!

Jag har, efter att nu ha landat några dagar här i Småland med midsommar & födelsedagsfirande, nu kommit hem från vår studentresa till Asien - Seoul och Hongkong. Och det har varit så himla bra, så himla varmt, så himla mycket nytt... Aaaaah! Hjärnan har varit så full av intryck att jag, efter att midsommargästerna åkte hem härifrån, varit helt trött - och nu sitter jag här halv sju på morgonen när alla andra sover...

Vi alla tre - jag, Emelie och Cecilia - tog en väldig massa bilder under resan, så jag kommer att dela upp inlägget om Seoul och Hongkong i flera delar, till den grad att ni antagligen kommer att tröttna. Men det gör ingenting, för jag vill ändå dokumentera allt medan internskämten och känslan fortfarande är nära i minne.
 

Majoriteten av bilderna på oss - bakom varsin systemkamera...

Vi kom iväg till Seoul ändå - trots SAS-strejk och overall flygplatsKAOS på Arlanda. Och det gick hur bra som helst när vi väl satt på flyget - trots att det var lite konstigt att passera tidszon efter tidszon och serveras middag fyra gånger. När vi kom fram till Seoul på kvällen, var vi trötta och hungriga barn - tog oss med viss möda till Myongdong och åt en Bibimbap, tog oss till hotellet och sov.

Dagen efter satte vi igång med schemat för resan på riktigt och vi hann med såväl Yeouido Hangang Park, Hondae, Ewah University for women & Myongdong - Seouls stora shoppinggata.

Vi gick ned i en tunnelbana mitt i stadskaoset där vi bodde, och kom upp till det här. Seoul var rätt otroligt på det sättet - stadsmiljö och fin natur - allt i ett! Berg, riktig flod, fake flod, skyskrapor, mindre hus..... Detta är då Yeouido Hangang Park.

Fina vänner.

Såna här fanns lite överallt haha, rätt underbart med lite guidning... Resultatet av bilden tagen härifrån har ni...

...här!

Universitetet - så himla fint. Växter, gamla hus, jättevackert. Men, eftersom det var ett universitet med studenter liksom, fick turister inte lov att beträda området - bara titta in utifrån. Men det var jättefint.

 

I Hondae - ett shoppingområde fullt med studenter vilket medförde låga priser och en härlig atmosfär.

 

Efter andra dagen i den koreanska matkulturen - PERFEKT med lite köttbullar och potatismos! Restaurangen, benämnd "Hemlagat" med svenska kockar och allt, låg faktiskt bland topp 10 på tripadvisor haha, klart man måste testa. För att inte ge er fel bild dock - vi gillade den koreanska maten, den var annorlunda (nähä?) men, trots sjögräs, najs.

Lyckligt barn käkar skånska revben med stekt potatis.

Myongdong by night. Affärerna stängde vid typ elva på kvällen varje kväll - gaaalet.

ÅLAND!!! Där sålde de skandinaviskt mode haha.

Etude House bör man tydligen inte missa om man åker till Sydkorea...

(hon håller faktiskt Emelies påsar också)

Dag nummer två, onsdag, blev vi upplockade vid hotellet vid halv åtta på morgonen - för vi skulle till DMZ - den demilitariserade zonen mellan Syd- och Nordkorea. Det var en jättehäftig upplevelse och vi fick se såväl sydkoreanska som nordkoreanska soldater - och soldater från FN. Lite kort kan man väl beskriva såhär: mellan Syd- och Nordkorea finns ett 4km (från gränsen 2km in mot Sydkorea och 2km in mot Nordkorea) brett band - det är DMZ. Där fick vi se en film situationen mellan Syd och Nord och de berättade bland annat om upphittade tunnlar som nordkoreanerna byggt efter kriget - från Nordkorea med målet att nå Seoul, Sydkoreas huvudstad. Fyra av dessa tunnlar har sydkoreanerna hittat - innan nordkoreanerna kommit hela vägen till Seoul, som tur är... Vi fick gå ned i en av dessa tunnlar - 70 meter ner i marken och mer än 1000 meter lång. Det var så pass bred att en nordkoreansk armé hade kunnat ta sig till Seoul på en timme, om den blivit klar (även om man inte kunde tro det när man var i den - det var sten överallt och jag fick gå exakt hur dubbelvikt som helst, Cecilia har aldrig varit lyckligare). Det var lite löjligt för längs med tunnelväggarna var det påsmetat med svart kol - för när sydkoreanerna hittade tunneln skyllde nordkoreanerna på att det bara var en gammal kolgruva.

Vi fick även besöka JSA - joint security area och där var det seriöst på riktigt, vi fick skriva på ett långt kontrakt innan som basically handlade om att ifall vi blev skadade eller dödade så var det på vårt eget ansvar, inte på soldaternas eller the tour agency. Där stod soldater från nord och syd öga mot öga och spänningarna satt i luften. Vi fick gå in i "family house" - det huset som det var menat att familjerna (som splittrats i Nord- och Sydkorea) skulle få reunite - men Nordkorea tillät aldrig det. Vi fick också gå in i "de blåa husen" - husen som ligger precis på den riktiga gränsen mellan syd och nord och där, tidigare, alla möten hölls. Vi fick gå igenom hela huset - så vi fick faktiskt krossa gränsen och har nu varit i Nordkorea!

Vi fick även besöka en stor tågstation som byggdes för ett tag sedan och fortfarande står där som ett märke för drömmen om ett mer vänligt förhållande mellan nord och syd. Det är tågstationen närmast Nordkorea - och drömmen är att kunna fara över gränsen, så att Sydkorea får kontakt med resten av världen - utan Nordkorea blir Sydkorea en halvö och man kan bara ta sig dit med båt eller flyg. Vi fick också besöka en stor platå där man kunde se ut över Nordkorea och den demilitariserade zonen... Och vi fick se "The bridge of no return" - bron utan återvändo, där människor gick över när de var tvungna att välja sida - syd eller nord. När man väl krossat bron fick man inte gå över den igen.

Som sagt - det var en mycket spännande dag. Men den bjöd också på en väldig massa förhållningsregler där många handlade om vad och hur man fick fotografera. Min kamera var för stor, så jag lyckades inte få en enda bild från upplevelsen - men det fick Emelie och Cecilia, så ni får se dem sedan.

De första två dagarna right there, och vi fortsatte att köra i 100 resten av resan.

Kram,
J