Karinstandard?

Hej!

Så bar det vidare till Gardasjön - Italiens största insjö, lago di Garda. Planen var att åka runt sjön - en biltur på en heldag - men vi var rätt trötta på vägarna och valde att upptäcka Garda sjövägen istället, med båt. Det var fint. En sjö mitt bland stora berg. Sjön är dock cirka 370 kilokvm till yta - medan Sveriges största insjö Vänern har en yta på 5760 kilokvm. Ja ni, man lär sig mycket nu när fritt 3G i hela Europa gäller!

Vi tog oss med båt till Sirmione - en stad belägen på halvön vid Gardas södra strand. Där var det mycket folk och hur varmt som helst - vi tog oss flämtande mellan skuggorna och lyckades ta oss till en badplats för att svalka ned oss lite. Där hamna vi bredvid en annan svensk familj, vilken slump tänkte vi - men egentligen var det nog bara Nordenbor som inte klarade värmen som befann sig på den lilla strandsnutten.

Vi tog oss även till en annan kuststad (heter det kust när det är sjö och inte hav?) - Bordolino. Med bil denna gång. Det var också charmigt - mycket folk, jättevarmt och god glass. Själva bodde vi i Peschiera del Garda - öster om Sirmione och utanför de värsta turistghettona, men ändå klart fler turister än sådana som bajsar och kissar och lever och verkar där.

På avfärd! Här har vi lämnat Bergamo - men bestämt oss för en avstickare västerut,  till Lecco - ett mindre samhälle (hah, så glad att jag kom på ett sätt att slippa välja mellan by och stad) vid sjön Como.

Lecco var världens finaste oas. Det var så vackert. Och så fridfullt. Den lilla avstickaren visade sig bli en av resans favoriter.

(vid detta kyrktorn parkerade vi) (vi var alltid tvungna att ta kort på var vi parkerade så att vi skulle veta var om vi glömde) (vi glömde aldrig)

Ett helgon för god lycka på sjön stod i guld och höll uppsikt.

Det var sååååå vackert. Finaste stället jag varit på.

Älskar hur alla hus skriker i färg

Här satt jag bra!

Mamma läser bilkarta och funderar.

 

 

 

 

Vi försöker följa GPS:en...

...men den måste ha varit från typ 2009 och funka ingettttt vidare.

Vi når fram till hotellet i Peschiera del Garda och pustar ut...

...framför denna vy - hotellet låg precis vid sjökanten och återigen var. det. så. fint.

Där var det gångavstånd till allt och vi behövde inte använda bilen på kvällen - så vi kunde sitta i en bar vid strandkanten och njuta tillsammans. 

I Italien är det alltid snacksbuffé till om man köper dricka - det var mys.

VI SÅG EN SVART SVAN. EN SVART SVAN. Mamma bara "där simmar en svart svan" och vi var fett säkra på att det var en anka eller nåt. Men det var det inte. Det var en svart svan. Säkert ditplanterad. Men ändå.

Tydligen är svarta svanar en grej - de är så extremt ovanliga i Europa och finns egentligen i Australien, ett fåtal har tagit sig därifrån till hit till vår kontinent. Anyway, de är ovanliga till den grad att det finns ett uttryck som går "planera efter att du ska träffa en svart svan" vid extremt osannolika omständigheter. MEN IT IS NOT IMPOSSIBLE. PROOF ABOVE. 

En kväll med solnedgång på väg mot middag - klockan var då kring 21.00 och vi hade börjat förstå matrutinerna i landet (någorlunda, en av de sista dagarna var vi ändå på frukost innan den hade öppnat).

Vi hittade ett torg där vi slog oss ned för att middag. Barn badade i fontänerna utanför, och strax kom gatumusikanter och sjöng på torget. Själva var vi rätt trötta efter en lång dag med mycket bilkörning och kartläsning.

Risotto. Den var smaksatt med ingefära och var hur god som helst.

Frukost här, could not be any better.

Glad Mamma frågar servitrisen om en kanna kaffe till.

Denna dag bestämmer vi oss för att upptäcka Lago di Garda med båt - och tar oss till hamnen i Peschiera.

Hamnar i Sirmione - där det var fooooolk.

och väldigt vackert såklart

Här tror jag faktiskt att jag och mamma sitter och har glasspaus. Vi åt jättemycket god glass under resan - men jag hann aldrig ta kort på den innan den var uppäten. Skyller på att man var tvungen att vara snabb för att den inte skulle smälta.

 

På flaskan står det LYCKLIG.

Äter Cesarsallad. Visste ni, att under romartiden när Cesar var verksam så uttalades "Ce" som "Ke". Cesar hette under hela sitt liv Kesar.

 

Vi vilar i skuggan i väntan på bussen tillbaka.

Utsikten från vårt hotellrum.... Vi hade satsat pengarna på att ha hyrbil - inte på hotellen. Så att få vakna till sjöutsikt var en fin bonus!

Andra kvällen i Peschiera är vi målmedvetna, vi vill äta...

...pasta del mare. Skaldjurspasta!

Här har vi Bordolino - ytterligare en kuststad till Lago di Garda. Vi besökte... samhället på väg från Peschiera - mot San Bonifacio!

Randiga hus var typ en grej?

Mamma står till vänster i bild och instagrammar.

Från Bordolino körde vi sedan vidare österut - till ett samhälle som heter San Bonifacio, det låg något öster om Verona. Där bodde vi på ett bed & breakfast mitt ute i ingenstans (på Italienska kallat Locara) och trots att vi trodde att dagarna skulle bli långa där - gick tiden så fort att vi fick bortprioritera Verona, men det gjorde vi glädjeligen och fick istället några timmar extra bland gröna, böljande kullar och vingårdar. Älskar hur totalt vi bytte miljö mellan ställena - nya vyer hela tiden. Bilder från det kommer imorgon.

Kramkram,
J